Ett syndrom som kännetecknas av isolerad språkstörning hos i övrigt normala barn (debutålder 4-7 år) och epileptiforma urladdningar vid ELEKTROENCEFALOGRAFI. Kramper, inklusive atypisk frånvaro (EPILEPSI, FRÅNVARO), komplex partiell (EPILEPSI, KOMPLEX PARTIELL) och andra typer kan förekomma. De elektroencefalografiska avvikelserna och anfallen tenderar att försvinna vid puberteten. Språkstörningen kan också försvinna även om vissa individer lämnas med allvarlig språkstörning, inklusive AFASI och auditiv AGNOSIA. (Från Menkes, Textbook of Child Neurology, 5:e uppl., s. 749-50; J Child Neurol 1997 Nov;12(8):489-495)
