Vad ska man göra med e-avfall?

17/12/2020
Dumpning av e-avfall har lett till att giftiga material förorenar den omgivande miljön och samhällena.
E-avfall och dess giftiga komponenter förorenar soptippar och samhällen över hela världen

Nu mer än någonsin är vi alla medvetna om de negativa miljöpåverkan som vår moderna livsstil medför. Men när det kommer till återvinning tenderar de flesta att främst tänka på de pappers- och plastflaskor som vi placerar i våra återvinningskärl var fjortonde dag. Lite funderingar ägnas åt återvinning av elektroniska varor och som ett resultat har upptrappningen av elektroniskt avfall (e-waste) blivit en fråga av global betydelse, och behovet av e-återvinning växer exponentiellt.

Den här artikeln kommer att undersöka vad som händer med den elektronik vi inte längre vill ha, varför e-avfall är ett globalt problem och de steg vi kan ta för att lösa problemet.

Vad är e-avfall och e-återvinning?

E-avfall avser alla elektroniska produkter som har nått slutet av sin upplevda livslängd. Vanliga exempel på e-avfall är mobiltelefoner, datorer, tv-apparater, bildskärmar, skrivare och mikrovågsugnar. Definitionen sträcker sig dock till alla produkter som har ett batteri eller en kontakt.

Även om denna teknik ger obestridliga fördelar inklusive underhållning, bekvämlighet och effektivitet, är de nuvarande priserna och sätten för bortskaffande av elektroniska varor helt enkelt ohållbara.

Varför är e-avfall så dåligt för miljön?

Många elektroniska produkter innehåller komponenter som innehåller värdefulla resurser, av vilka några anses vara giftiga och farliga. E-återvinningsprocessen innebär att dessa e-avfallsprodukter omvandlas till återanvändbara material. Genom att återvinna de många värdefulla komponenterna och ta bort potentiellt farliga och giftiga material förhindrar e-återvinning dessa föroreningar från att hamna på deponier och påverka miljön negativt.

Väntar på återvinning vid en anläggning för bearbetning av e-avfall

CRT-monitorer, till exempel, kan vara en kvarleva från det förflutna, efter att ha ersatts av LED-monitorer, men de innehåller giftigt bly, kadmium, barium och fluorescerande pulver som sipprar ner i marken och vattendragen och förorenar luften på soptippen som de hamnar i, vilket påverkar hälsan hos ekosystemen och som en konsekvens av dem människorna i närheten.

Vad är omfattningen av påverkan?

Staden Guiyu i Kina ansågs en gång i tiden vara världens e-avfallshuvudstad, med uppskattningsvis 70 % av världens e-avfall som passerade genom staden någon gång på väg för att återvinnas. Det är förmodligen inte heller en slump att kvinnorna i Guiyu hade sex gånger större risk att drabbas av missfall och att 70 % av barnen uppvisade ohälsosamma nivåer av bly i blodet. Den kinesiska regeringen har insett de skadliga effekterna som dessa metoder har orsakat deras folk, och städer över hela landet städas upp i ett försök att lösa problemet.

Miljökostnaderna för e-avfall är uppenbara och åtföljs av betydande ekonomiska kostnader.

Enligt FN:s globala e-waste monitor (2020) genererades rekordstora 53.6 miljoner ton e-avfall över hela världen 2019, med förväntningar på att nå 74 miljoner ton år 2030. Endast 17.4 % (53.6 miljoner ton) av som samlades in för återvinning, vilket lämnade uppskattningsvis 57 miljarder USD (USD) värdefulla, högvärdiga material (guld, silver och koppar för att nämna några) att deponeras, trots att de kan återvinnas i återvinningsprocessen.

Är e-återvinning svaret?

När Kina städar upp i sitt ”krig mot föroreningar” och fortsätter att acceptera och behandla mindre av världens e-avfall, uppstår frågan: vart är allt e-avfall på väg? Den olyckliga sanningen är att den omdirigeras till andra utvecklingsländer som Thailand, Kambodja, Ghana och Indien, där e-återvinningsinsatser till stor del är informella och ofta primitiva. Dessa inofficiella avfallsbearbetningsanläggningar är bland de främsta bovarna i miljöskador orsakade av e-avfall eftersom de ofta antingen illegalt eller oetiskt dumpar det de inte längre kan återvinna.

E-återvinning är fortfarande det bästa sättet för oss att göra oss av med vår oönskade elektronik, men det krävs en ökad reglering på global nivå för att det ska lyckas. Vi måste se till att alla e-återvinnare gör rätt för miljön och deras samhällen.

Hur kan vi vara en del av lösningen?

E-avfall är en oundviklig del av våra moderna liv och när inkomster och levnadsstandard stiger i utvecklingsländerna är det tydligt att den ökande mängden e-avfall bara kommer att bli svårare att hantera.

Det finns en omedelbar lösning som kan stoppa problemet vid källan. Den här enkla men effektiva lösningen som alla kan hjälpa till med är minskningen och återanvändningen av elektroniska varor som vi annars kan ha slängt. Vi måste ändra vår inställning till att ersätta föremål som inte behöver bytas ut som att uppgradera mobiltelefoner varje år. Vi bör också ompröva behovet av att slänga föremål som TV eller datorer som kan repareras.

Om vi ​​väljer att ignorera alla röda flaggor angående miljöpåverkan av e-avfall kommer våra naturresurser snart att utarmas, miljön och befolkningens hälsa kommer att bli lidande, och elektronisk tillverkning som vi känner den kommer att tvingas upphöra.

Har du frågor?

För att lära dig mer om farliga material, hur man hanterar dem, de bästa sätten att förvara dem och hur man gör sig av med dem på ett säkert sätt med minimal påverkan på miljön eller vill ha säkerhetsdatablad eller etiketter för stora mängder kemikalier, ring Chemwatch på (03) 9773 3100. 

Källor:

Snabbförfrågan