Visas den här veckan
Toluendiisocyanat (TDI) är en organisk förening med formeln CH3C6H3(NCO)2. Två av de sex möjliga isomererna är kommersiellt viktiga: 2,4-TDI (CAS: 584-84-9) och 2,6-TDI (CAS: 91-08-7). 2,4-TDI produceras i rent tillstånd, men TDI marknadsförs ofta som 80/20- och 65/35-blandningar av 2,4- respektive 2,6-isomererna. [1] TDI finns vid rumstemperatur som en klar, färglös till blekgul vätska med en stickande lukt. Det sönderdelas i vatten, men är mycket lösligt i aceton och bensen och är blandbart med eter, diglykolmonometyleter, koltetraklorid, klorbensen, fotogen och olivolja. De är brännbara när de utsätts för värme eller låga och mörknar när de utsätts för solljus (IARC 1999, HSDB 2009). [2]
Utvalda Artiklar
Långt innan Melbournes norra förorter kvävdes av skarp rök från en maffig fabriksbrand tidigare den här månaden, avslutade arbetare inuti sina arbetspass täckta av giftigt slam och kämpade för att andas. Det är nu känt att fabriken var hem för ett stort olagligt kemiskt avfallsdeponi - ett internt EPA-dokument hävdar att det var kopplat till ett kriminellt nätverk som ansvarade för mer än ett dussin liknande olagliga soptippar runt Melbourne. Men flera anställda på Campbellfield-företaget beskriver ett lager i upptakten till branden där kemikaliefat inte förvarades korrekt och där arbetare som bar otillräcklig säkerhetsutrustning ofta täcktes av kemikalier som orsakade fysiska problem och andningsproblem. "Jag hade brännskador över hela kroppen på grund av att jag hanterade vissa kemikalier. De berättade inte för mig vilka kemikalier de var”, sa en arbetare, Muththukirishnan Karththikeyan. "Ibland brinner det. Om jag säger till dem att jag fått brännskador av kemikalierna, skulle de säga "det är så det är." Det kommer bara att vara så under en kort period, och sedan applicerar de bara en kräm.” Anställda berättade för ABC att företaget - Bradbury Industrial Services - kunde komma undan med det, eftersom chefer varnades dagar före EPA-inspektioner och skulle beordra arbetare att gömma kemikalier för att lura inspektörer. "De skulle berätta för oss att EPA kommer en dag eller två innan EPA kommer. De tog bort alla saker därifrån till en annan butik. De förflyttade sig med en lastbil”, sa en annan arbetare som inte ville bli namngiven. Anställda sa också till ABC att de endast skulle få lämpliga säkerhetskläder under inspektioner av EPA, men annars skulle de behöva tillhandahålla sina egna grundläggande bomulls- eller polyesteruniformer. "Om EPA kommer, skulle de få företaget att verka säkert, bara den dagen," sa Karthhikeyan. "Om EPA kommer, just den dagen, måste alla skyddsglasögon bäras och en mask måste bäras. Skyddskläder skulle också tillhandahållas. Allt måste bäras bara den dagen EPA kommer.” Bradbury fick så småningom sin licens indragen för att ha lagrat tre gånger den mängd avfall den hade rätt till och undersöktes dagarna före den massiva branden den 5 april. Branden stängde närliggande skolor i Melbournes norra förorter och familjer uppmanades att hålla sig inomhus, samtidigt som det fanns rapporter om att kemiska trummor skickades flygande dussintals meter upp i luften till följd av explosionen. I ett uttalande erkände EPA:s vd Cathy Wilkinson att tillsynsmyndigheten flaggade inspektioner i förväg, men i kölvattnet av de två lagerbränderna ökade det antalet oanmälda inspektioner. "EPA genomför en kombination av aviserade och oanmälda inspektioner med ett ökat fokus på oanmälda inspektioner," sa Dr Wilkinson. "EPA investerar 5.5 miljoner dollar för att byta till ett helt GPS-system för elektroniskt avfallsspårningssystem för att bättre registrera produktionen, rörelsen och mottagandet av föreskrivet industriavfall vilket kommer att ge förbättrad kvalitetsdata, vilket hjälper oss att upptäcka potentiella risker och ingripa tidigare. "Med Bradbury-situationen under flera utredningar är EPA begränsad till vad som kan diskuteras." Många av arbetarna i Campbellfields lokaler är lankesiska tamiler och talar begränsad engelska. En arbetare - Vignesh Varatharaj - skadades svårt och fick sitt ansikte bränt på branddagen efter att han sa att en kemikalietunna exploderade bredvid honom. En crowdfunding-sida har hittills samlat in över $24,000 XNUMX för att hjälpa till med hans medicinska kostnader. Ett fotografi som levererats till ABC verkar visa en separat arbetars överkropp täckt av blåsor, som hans kollegor sa var ett resultat av att han exponerades för kemikalier när han arbetade innan fabriksbranden. "Alla kemikalier orsakade blåsor över hela hans kropp. De tog honom inte till sjukhuset. Han gick på egen hand, sa Karththikeyan. "Jag tror att de sa till honom på sjukhuset att det var kemikalien som var problemet, vilket orsakade en allergisk reaktion och att detta resulterade. När han berättade detta för chefsdamen sa chefen till honom att det inte orsakades av kemikalierna. Din kropp har allergi.'” Anställda sa att de var för rädda för att klaga på förhållandena på lagret eftersom de riskerade att förlora sina jobb. ”Du kan inte klaga så där. Det kan du inte säga till dem. Om du berättar för dem skulle de säga att de skulle säga upp dig från jobbet. De skulle skrämma oss genom att säga att de skulle sparka oss från jobbet om vi pratar för mycket”, sa Karththhikeyan. Han försåg ABC med fotografier av honom och en kollega under ett pass efter att ha fått deras hud och kläder inbakade i giftigt slam.
Kriminella länkar virvlar runt fabrikens ägare
Förra året tvingades Bradbury att betala i efterskott för ett antal arbetare som visade sig ha varit underbetalda. Det är underförstått att den tidigare chefen för Bradbury, Mark Anderson, dömdes 2007 i Victoria för att ha stulit mer än 1.3 miljoner dollar från en bilhandlare i New South Wales som han var verkställande direktör för. Det verkar som om han var känd under ett annat namn när han åtalades. EPA-dokumenten som erhållits av ABC tyder på att Anderson också har kopplingar till vinthundstränare i NSW som förbjöds efter att deras hundar testats positivt för olagliga substanser. Dokumenten tyder också på att vissa kunder till Bradbury, som betalade företaget för att ta bort och kassera kemikalier, kan ha känt till att Bradbury förvarade produkterna på ett felaktigt sätt. Dokumenten listar också ett antal kunder, som inkluderar medicinska laboratorier och några av Australiens största färgtillverkare. Ett antal industrikällor har berättat för ABC att Bradbury underskred andra företag genom att erbjuda dramatiskt lägre priser för att göra sig av med kemikalier. De sa att andra aktörer i branschen undrade hur Bradbury lagligen kunde ha gjort sig av med de mängder kemikalier som företaget tog in. En man som påstås vara kopplad av EPA till Bradbury, Graham Leslie White, fängslades nyligen för att ha olagligt innehav av vapen, inklusive en laddad maskingevär. Det misstänks också att White dumpade giftiga och brandfarliga lösningsmedel på en fastighet nära Kaniva, väster om Victoria. Representanter från Bradbury svarade inte på ABC:s försök att söka kommentarer.
En ung guldkuststenhuggare som blev ansiktet utåt för silikoskrisen i branschen har dött. Anthony White gick bort tidigt på lördagsmorgonen, berättade hans yngre bror Shane för nine.com.au. Han var bara 36 år gammal. Mr White tros vara den första stenhuggaren som dör av den irreversibla lungsjukdomen sedan varningar om hälsoepidemins potentiella omfattning höjdes förra året. Läkare fruktar att sjukdomen kan bli "nästa asbest" efter att ha identifierat en plötslig ökning av antalet stenhuggare som diagnostiserats med tillståndet. Silikos orsakas av långvarig exponering för kiseldioxiddamm, som skapas när konstgjord eller teknisk sten – populär i köksbänkar och badrumsskåp – skärs. Efter att ha arbetat i branschen i mer än 10 år, fick Mr White diagnosen silikos i november 2017 efter att ha utvecklat en bröstinfektion som inte skulle klara sig. Med sin hälsa sviktande och inför behovet av en dubbel lungtransplantation, talade han ut om bristen på reglering i branschen och uppmanade andra branscher att testa sig. Även om han hade varit sjuk länge, sa Shane White att hans brors död fortfarande kom som en chock för hans familj eftersom hans hälsa verkade ha förbättrats nyligen. "Han sa att han började må bättre. Han sa att jag känner att allt börjar gå bra, säger han. Bara förra veckan hade läkarna bedömt Mr Whites hälsa stabil nog att sätta honom på väntelistan för en lungtransplantation. "Allt började gå uppåt för honom, så det var ganska plötsligt på det sättet", sa den sörjande brodern. Trots tragedin sa han att han var tacksam för att hans bror inte hade dött i en sjukhussäng. "Han trivdes. Han var nere på krogen. Han drack inte eller något liknande. Han spelade bara pengar, sa han. Bekymrad barpersonal hittade Mr White medvetslös i vilorummet och försökte HLR innan han ringde en ambulans. Även om den omedelbara orsaken till hans död fortfarande är okänd verkar det troligt att Mr Whites syrenivåer var för låga, vilket fick honom att förlora medvetandet. Mr Whites död kom vid en redan svår tid för familjen. Bara förra veckan fick Shane, som också är stenhuggare, också diagnosen silikos. Bröderna arbetade tillsammans med varandra på samma lilla stenhuggarföretag under den bästa delen av ett decennium. ”När jag fick min diagnos sa jag till Ant direkt. Jag och min bror anförtrodde alltid varandra. Han var alltid där för mig och jag var alltid där för honom, sa han. Läkare har sagt till honom att hans silikos är mindre allvarlig än hans brors. Det har dock fortfarande inneburit att han har behövt sluta sitt jobb och kommer aldrig att jobba i branschen igen. Shane sa att hans bror var snabb med att hitta silverkanten. "Han sa till mig att du åtminstone nu är borta från branschen. Jag tror att han var lättad över det, säger han. I Queensland har 98 stenhuggare hittills diagnostiserats med silikos, med 15 av dessa fall identifierade som terminala, berättade WorkCover för nine.com.au. Antalet förväntas öka avsevärt med ytterligare 800 Queensland-arbetare som fortfarande väntar på hälsoundersökningar som ska testas för lungsjukdomen. WorkSafe Victoria sa att det mottog 29 anspråk relaterade till silikos förra året, varav 23 lämnades in av vägg- och golvplattor och stenhuggare. I NSW förra året fanns det tre fall. Silikos kan ta upp till 15 år att utveckla. Under samma tidsperiod har populariteten för konstruerade bänkskivor av sten exploderat i Australien. Efterfrågan på konstruerad sten ökade så kraftigt under åren att de vita bröderna ofta arbetade 60-70 timmar i veckor för att hålla jämna steg med beställningar, och exponerade dem för ännu mer av det dödliga kiseldioxiddammet. Hälso- och säkerhetsbestämmelser i branschen var slappa, sa Shane White. "Alla pratade om hur fantastiskt det var. Det är en billig produkt, lätt att hantera, och de skulle kunna tjäna mer pengar på den i längden. Men varför lades det inte ner mycket mer på riskerna med det?,” sa han. "Under hela tiden jag var i branschen fanns det bara en handfull företag som jag känner till som man skulle få sparken från för att inte bära sin mask. Alla andra skulle det vara ett slag på handleden och ta på dig masken." Queenslands regering har nu förbjudit torrskärning av konstruerad sten och det finns krav på resten av delstaterna att följa efter. I oktober förra året sa Council of Australian Governments (COAG) att de skulle överväga att starta ett nationellt register över lungdammssjukdomar för arbetare. En tystlåten och anspråkslös man, Shane sa att hans bror aldrig var bekväm i medias rampljus, men var fast besluten att säga ifrån. "Så fort min bror avslöjade det slog det hela fläkten. Han har räddat liv, säger han. Shane sa att hans bror ville att de som misslyckades med att reglera branschen eller varnade för farorna med kiseldamm skulle hållas ansvariga, något som ännu inte skulle hända. "Var fanns reglerna. Någon var tvungen att veta hur dålig den här produkten var tidigare i Australien. Någon måste stå upp och ta ansvar, säger han. "Hur kan de fortsätta komma undan med det här?
